Gå ned långsamt i vikt i viktminskningsfasen

Efter den oerhört tuffa induktionsfasen har det blivit dags att ta klivet in i viktminskningsfasen Självfallet förutsätter viktminskningsfasen att bantaren faktiskt tagit sig genom induktionsfasen eftersom det är centralt att faserna följs i korrekt ordning. När man å andra sidan har tagit sig genom hela dieten kan man lättare hoppa mellan faserna om man inte skulle förmå upprätthålla en balanserad vikt.

När man börjar banta enligt Atkinsmetoden och har som ändamål att fullfölja dietens samtliga fyra faser är det centralt att man verkligen har bestämt sig för att banta. Ifall motivationen är dålig finns nämligen en risk att vikten kommer variera alldeles för kraftigt upp och ner. Det är minsann dåligt för kroppen och brukar i slutändan över lag resultera i en viktökning.

Från induktionsfasen till viktminskningsfasen så bör det ta omkring 2 veckor. Viktminskningsfasen i sig kan vara i upp till sex månader beroende på skilda människors förutsättningar. Med tanke på att induktionsfasen är extremare så innebär det att viktminskningen inte sker lika drastiskt i viktminskningsfasen. En del kan tillfälligt mista en aning motivation när man ser ett försämrat resultat. På det stora hela fortsätter man dock gå ner i vikt fast endast i långsammare tempo.

Kroppen skulle inte orka rasa i vikt som under induktionsfasen under en längre tid. Emellertid kan en del utan problem välja att fortsätta i induktionsfasen något längre än 14 dagar. Många gläds över att gå ner 2- 4 kg under induktionsfasen, vilket är den främsta anledningen till att man håller sig kvar längre innan man går över till viktminskningsfasen.

Många som träder in i viktminskningsfasen beskriver en lättnad då de inte längre tvingas hålla extrem kontroll gällande kolhydratintaget. Viktminskningsfasen varar vanligtvis ganska länge och tanken är att man ska finna sin kropps egen gräns för kolhydratintag. För somliga tar det längre tid än för andra att hitta balansen. Exakt hur lång tid det tar är individuellt och beroende av en mängd skilda faktorer såsom ålder, kondition, hormonstatus och ämnesomsättning. Därtill påverkas flera av dessa faktorer av arv.

För att uppnå sin idealvikt ska man således väldigt långsamt höja sitt kolhydratintag för att få reda på sitt gränsvärde. Tanken är att viktminskningen så småningom ska stagnera och att man ska tappa i vikt enbart till dess den punkten är uppnådd. Viktminskningsfasen är en givmild fas på så vis att man får höja sitt intag av kolhydrater med 5 gram per vecka. Från induktionsfasen tillåtna 20 gram om dagen så får man efter 2 veckor i viktminskningsfasen inta omkring 21, 5 gram om dagen.

Det är enligt vissa en relativt liten höjning men det är heller inte meningen att Atkinsdieten ska gå raskt med tanke på att man ska ställa om sina matvanor. Det är en process som förhoppningsvis kommer medföra att man håller vikten ur ett långsiktigt perspektiv. Ökningen av kolhydrater i viktminskningsfasen pågår till dess man finner sin personliga punkt där man bestående håller vikten stadig.

I viktminskningsfasen kan man på allvar börja skifta sin kost mer och laborera utifrån egna preferenser. Ett bra råd är dock att öka intaget av grönsaker till en början. I viktminskningsfasen är det även tillåtet att inta viss mängd alkohol, vilket det alltså inte är i induktionsfasen.

Atkinsmetoden lämpar sig väl för massa folk

Man hör ofta att Atkinsmetoden ska vara anpassningsbar och passa massa olika människor. Vi har alla olika förutsättningar och lever under särskilda villkor och omständigheter. Ibland kan det medföra begränsningar i levnadssätt, och att exempelvis påbörja Atkinsdieten är följaktligen inte självklart för samtliga med tanke på de risker dieten kan medföra för en del.

Den som lätt blir grinig och orkeslös av blodsockersvängningar ska undvika Atkinsdieten. Samma sak gäller den som har en ökad risk för hjärtsjukdom och har mindre bra kolesterolvärden. Det beror på att man enligt dieten äter stora mängder fett. Dock har inte det samband i förhållande till den ökade risken kunnat bevisas i tillräckligt hög grad och på samma gång hävdar en del forskare motsatsen, d.v.s. att det inte alls föreligger någon risk.

Den senaste tiden har det t.o.m. visats att det kommit åtskilliga positiva rapporter. Men experter rekommenderar likväl att man ska förhålla sig avvaktande till Atkinsdieten om man har hjärtsjukdom eller mindre bra kolesterolvärden till dess forskningen pekar åt samma riktning och sålunda blivit mer etablerad.

Det finns många fördelar med en lågkolhydratkost. Den fjärde fasen inom dieten innebär exempelvis ett levnadssätt med balans mellan näringsintag och motion. Emellanåt kan det vara besvärligt att bli motiverad, och inte sällan bryter människor dieter allt för tidigt.

Atkinsdieten är lämplig för den som inte ser det som en förlust att inte få frossa i pasta och bröd och som gillar uppenbara regler. När man väl har vant sig med dieten så brukar suget efter exempelvis pasta vara försvunnet. Den som hellre drar ned på kolhydrater kan istället njuta mer av en fet sås eller varför inte en aning vispgrädde.

Atkinsmetoden är också lämplig för vegetarianer och veganer. Dessutom erbjuder Atkinsmetoden ett utbud av föda som passar att äta när man är ute och reser och kommer i kontakt med mångahanda snabbmatställen och annorlunda typer av restauranger. På så vis kan Atkinsdieten ses som mycket smidig.

Det är just flexibiliteten i dieten som gör den lämpad för flera människor. Den som äter i enlighet med Atkinsdieten kan dessutom vara flexibel mellan faserna och alternera dem sinsemellan. Till exempel kan en del människor behöva mer tid än andra i induktionsfasen för att uppnå ketos. Och personer i den sista fasen, den så kallade underhållsfasen, måhända måste återgå till induktionsfasen för att uppge ännu ett exempel.

Varför Atkinsmetoden?

Skälen till att välja en diet enligt Atkinsmetoden är många och bra. Många människor har funnit metodens fördelar och det är därför den blivit en av de mest populära lågkolhydratsdieter att följa. Enligt många fortgående undersökningar har inget hittills påvisat några på sikt negativa effekter.

Den som har diabetes kan utan problem äta enligt Atkins. Anledningen till att metoden lämpar sig mycket bra åt diabetiker är därför att dieten innebär att en stadigvarande låg nivå av insulin hålls, och det genom att undvika kolhydrater, om inte helt å hållet så till en viss nivå.

De främsta skälen till att välja Atkinsdieten är att kroppens fettlagring minskar, suget efter mat minskar och samtidigt behöver man inte oroa sig för att uppleva svältkänslor. Att hålla insulinet lågt genom att reducera intaget av kolhydrater resulterar i att kroppen inte lagrar lika mycket fett. Att å andra sidan äta rejält med fett och kolhydratrik kost i kombination genererar ett påslag av insulin som medför att kroppen lättare lagrar fett.

Till dess man börjar närma sig målvikten bör man inte inta mer än 40-60 gram kolhydrater per dag. Ett exempel på kost i enlighet med Atkins är att man äter kött som vanligt men byter ut pasta, potatis, ris och bröd mot sallad eller grönsaker. För extra mättnadskänsla bör man addera aningen extra sås eller något motsvarande fettrikt. Faktum är att man enligt denna metod äter färre eller max samma mängd kalorier som intaget av normalkost. Fett och protein medför att man håller sig mätt längre än på kolhydrater.

Det finns enligt Atkinsdieten inget strängt tvång att samtidigt motionera eller träna för att dieten ska få effekt. Förvisso så uppnår man så klart snabbare resultat genom att samtidigt motionera eller träna.

Att inleda med Atkinsdieten har flertal likheter med att bli vegetarian. Det må vara en rejäl förändring i början att exkludera ett födoämne. Men efter ett tag så beskriver många människor att det uteslutna födoämnet inte längre är saknat.

Faktum är att förhöjt blodsocker kan resultera i illamående hos en person som går på Atkinsdieten. Det uppstår när kroppen efter lång tids uppehåll plötsligen får i sig något oerhört sött alternativt något som innehåller mycket kolhydrater. Men förutom det så mår personer som går på Atkinsdieten överlag mycket bra och gläds över den påtagliga viktnedgången som så många eftersträvar.

Och när väl kroppen blivit avvänd sockersuget så blir det mindre svårt att upprätthålla Atkinsdieten. Är man bara tillräckligt motiverad så kommer Atkinsdieten snart uppvisa goda resultat. Gentemot andra traditionella lågkolhydratdieter så har det påvisats att metoden enligt Atkins medför att man snabbare uppnår viktnedgång och att man under längre tid har lättare att hålla vikten.

Flera som provat Atkinsdieten beskriver hur tacksamma de är för det breda tillåtna utbudet av mat, och som många förknippar med godsaker. Vad sägs om exempelvis ostar, grädde, créme fraiche och majonnäs m.m. Att ha möjlighet att kunna äta kost som är delikat underlättar

Om man finner att Atkinsdieten är lämplig och man trivs med den så kan den leda till en långvarig stabil vikthållning.

De fyra annorlunda faserna inom Atkinsmetoden

Det är en vanlig feltolkning att man jämt måste hålla ett minimalt lågt intag av kolhydrater när man går på Atkinsdieten. Det är självklart korrekt att man måste äta mer fett, grönsaker och protein, men det finns alltid en mer eller mindre mängd av kolhydrater som är tillåten i enlighet med dieten beroende på var i dietens olika faser man befinner sig.

Det är för den skull relevant att räkna intaget av kolhydrater för att inte överstiga den tillåtna mängden. Hur mycket kolhydrater som är tillåtet inom dieten beror på hur långt man tagit sig genom de olika faserna av dieten. Intaget av kolhydrater ökas beroende på vilken fas man befinner sig i. De fyra olika faserna är:

-Induktionsfasen
-Viktminskningsfasen
-Mellanfasen
-Underhållsfasen

I induktionsfasen tillåts man inta högst 20 gram kolhydrater om dagen. I viktminskningsfasen får man inta 40-60 gram kolhydrater om dag. Den så kallade mellanfasen är smidig på så vis att man själv reglerar sitt intag av kolhydraterna. Men generellt äter man mer kolhydrater i mellanfasen än i viktminskningsfasen. Det viktiga är att personligen bedöma hur mycket kolhydrater kroppen klarar att äta utan att gå upp i vikt.

När man väl har funnit jämviktsläge vad gäller kolhydratintaget så har man nått underhållsfasen som är meningen att vara en fas som ska vara livet ut. Även om tanken är god kan det hända att man ibland igen hamnar i gamla mönster med obalanserad vikt. Det är följaktligen inte konstigt att variera mellan de olika faserna under livets gång.

Få bättre koll på Atkinsmetoden

Robert Coleman Atkins heter personen som lanserade en diet under 1960-talet som fick heta just Atkinsdieten. Den innebär att fet mat och kött är tillåtet så länge kosten i övrigt är fattig på kolhydrater. Att komplettera fett i kosten bidrar till att man kan bibehålla en mer långvarig mättnadskänsla, och en av de främsta fördelarna som beskrivs av personer som provat Atkinsdieten är att man slipper vara hungrig medan man går ner i vikt.

Atkinsdieten består av fyra faser: Induktionsfasen, viktminskningsfasen, mellanfasen, samt underhållsfasen. I induktionsfasen ska dieten medföra att kroppen försätts i ketos. Under viktminskningsfasen ska kolhydratintaget ökas med 2 gram per vecka, och denna fas ska fortskrida till dess att bantaren når cirka 4 kilo från sin idealvikt.

Vad gäller underhållsfasen är den ämnad att bestå livet ut. Bantaren bör fortsätta äta enligt de vanor den invant sig under de tidigare faserna. Den viktigaste principen för dieten är fortfarande att förbränningen av de livsmedel som intas måste vara så låg som möjligt. Ifall vikten ånyo ökas kan bantaren börja om från början med induktionsfasen.

I den västerländska dieten finns i huvudsak två felaktigheter enligt Atkins. Folk äter exempelvis för mycket socker, sirap samt mjöl, d.v.s. raffinerade kolhydrater. Atkins noterar även att människor överlag är allt för rädda för mättat fett när det snarare är transfetter som ska undvikas. Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, ost, smör och feta mjölkprodukter. Mättat fett har högre smältpunkt än omättat fett, och de vanligaste fetterna är ganska fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter oftast är vätskor i form av feta oljor.

I enlighet med Atkinsdieten är naturligtvis kostplanen otroligt central men dieten betonar också daglig motion samt intaget av näringstillskott. Det är angeläget att även grönsakerna håller ett lågt kolhydratinnehåll.

Meningen med Atkinsdieten är att den ska stävja intaget av kolhydrater för att få kroppen att ställa om sin förbränning av i huvudsak glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Det är en process som kallas lipolys som tar vid när kroppen uppstår stadiet av ketos, vilket den gör när den gjort slut på överskottet av kolhydrater. Rent konkret innebär det ett metaboliskt tillstånd som uppstår när levern i hög omfattning frisätter ketonkroppar i blodet. Kroppen gör således av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. Egentligen är ketos en kroppslig skyddsmekanism eftersom den hamnar i ett svälttillstånd.

Att minimera intaget av kolhydrater har verkning på blodsockret. Det är i enlighet med Atkinsdieten betydelsefullt att få i sig livsmedel som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index (GI). Det är p.g.a. vissa livsmedels höga GI-värde som de ej är tillåtna inom Atkinsdieten. Det är ett mått på hur livsmedel påverkar effekten av blodsockervärdet, vilket är ett värde som ligger till grund för annorlunda kostrekommendationer inom vissa dieter. Det är i huvudsak kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Det gäller både deras typ samt kvantitet. Livsmedel som innehåller mycket kolhydrater med högt GI-värde kallas vanligvis för “snabba kolhydrater”, medan de med lågt GI-värde kallas för “långsamma kolhydrater”.

Vilka är fördelarna med Atkinsmetoden?

En av världens mest populära bantningsdieter är Atkinsdieten. Det beror självfallet på att bantare har uppmärksammat dietens många fördelar.

En av Atkinsmetodens främsta fördel som många har som anledning att över huvud taget inleda den kolhydratfattiga dieten – är att man har möjlighet att förtära hur mycket som helst av den tillåtna kosten utan att behöva tänka på att vara omätt. Tänk dig en diet som innebär att du kan äta dig ordentligt mätt och samtidigt gå ner i vikt. Det är sannerligen en drömdiet för de som letar efter en passande metod för att rasa i vikt. Atkinsbantarna minskar i huvudsak oerhört mycket i vikt och ges lägre blodfetter.

Ur ett långsiktigt perspektiv är det många Atkinsbantare som beskriver att det är lätt att vara dieten lojal just på grund av att den är så pass tillåtande för omväxlande kost. Inom Atkinsmetoden behöver man aldrig reducera kost som har hög fetthalt vilket medför att många populära livsmedel blir tillåtna som till exempel kött, grädde samt ost. Att mycket inom Atkinsdieten är tillåten kost medför att det blir lättare att variera kosten. På så sätt blir det så klart svårare att fuska och förtära mat som inte är tillåten.

För människor som tränar mycket är Atkinsmetoden speciellt bra lämpad. En lågkolhydratkost leder nämligen till en reducerad förlust av muskelmassa. Det till skillnad från till exempel en lågfettdiet som medför att mer muskelmassa försvinner i tempo med viktnedgång. Det faktum att Atkinsdieten innebär att man inte tvingas gå omätt leder till att den som tränar känner sig piggare, mer motiverad, och upplever i allmänhet ett större energipåslag.

Det är givetvis faktorer som även påverkar sömnen. Goda förutsättningar för träning är i längden väldigt gynnsamt för sömnen. Trötthet i kombination med avsaknad av hunger ger balanserade sömnvanor. Övriga dieter som ej tillåter bantaren att äta sig mätt har istället negativa effekter på sömnen och människors rutiner och dagliga rytm överlag.

Det har blivit känt inom vetenskapen att en lågkolhydratkost medför förbättrad insulinkänsligheten, ett minskat blodtryck och minskade insulinnivåer i blodet. Därjämte pekar forskning på att lågkolhydratkost ökar nivåerna av det goda kolesterolet, stabiliserar blodsockret samt förbättrar triglyceridvärdet.

Atkinsdieten har i enlighet med många forskarrön blivit godkänt som ett effektivt alternativ i förhållande till sedvanlig bantning. Dessa slutsatser har kommit att få inflytande på annorlunda typer av behandling av patienter med övervikt. I många fall har därtill Atkinsdieten varit en önskvärd diet av patienterna själva.

Den som vill veta mer om Atkinsdieten kan enkelt finna massvis av information på grund av dietens omåttliga populäritet. Det finns en mäktig mängd böcker att tillgå för den som är intresserad. Därtill har det fullständigt exploderat med tips och råd på allehanda webbplatser samt bloggar.

Varaktig behållning av idealvikten i underhållsfasen

Den sista fasen under Atkinsdieten kallas för underhållsfasen, vilken är tänkt att vara bestående livet ut. Den som befinner sig i underhållsfasen måste kunna avleda eventuella viktsviktningar genom att reglera med mer eller mindre kolhydrater i sin mat. Det kräver sinne för precision vilket man förväntas ha utvecklats och lärt sig kontrollera under de föregående faserna.

I underhållsfasen är det betydelsefullt att välja kost med ett lågt GI-värde därför att kroppens process av bearbetning ska bli så låg som möjligt. I de föregående faserna hålls ju dock ett helt annat tempo vad gäller kroppens bearbetning.

Underhållsfasen kräver mycket disciplin. Eftersom livet överlag har sina upp- och nergångar så kan våra förutsättningar för att upprätthålla vår ideala vikt ändras. Exempelvis kan psykisk ohälsa påverka hur vi tar hand om våra kroppar. Ifall vikten börjar öka igen så har bantaren så klart möjlighet att börja om med induktionsfasen återigen, vilket inte är alldeles ovanligt. Underhållsfasen medför nya kostvanor som de föregående faserna ska lära kroppen att godta.

Många tror att underhållsfasen begränsar frosseri och njutning av viss mat helt å hållet. Det är inte riktigt då Atkinsdieten i underhållsfasen skänker utrymme åt människor att unna sig godsaker, men så klart är det på bekostnad av att man måste kunna parera viktsviktningar. Faktum är att man redan i de tidigare faserna kan unna sig vissa godsaker som man föredrar, men i underhållsfasen ska man ha lärt sig sin kropps exakta begränsningar för att ha möjlighet att upprätthålla en bestående idealvikt.

Atkins förespråkar även träning som en parallell process för de som befinner sig i underhållsfasen.

Atkinsmetodens stöd från forskningen

En uppenbar anledning till Atkinsdietens populäritet är att forskningen har uppvisat goda resultat för den. Det vetenskapliga startskottet samt den vetenskapliga grunden för Atkinsdieten initierades när dr Robert C. Atkins under 70-talet utformade en kontrollerad kolhydratmetod efter att ha studerat några vetenskapliga artiklar som gav stöd åt en sådan metod. Det visade sig att Atkins påverkan skulle ge upphov till ett oerhört intresse hos bantare världen över. En ny bantningstrend började successivt få grund och allt fler påbörjade Atkinsdieten.

På den tiden hade en ökad benägenhet till fetma uppenbarat sig i USA, vilket oroade Atkins. Men han insåg att ifall man höll sig till regelmässig föda och på samma gång inskränkte de raffinerade kolhydraterna så började kroppen förbränna fett istället för kolhydrater. Det fick positiva effekter för viktminskning och andra förbättringar relaterade till hälsa.

En klar styrka med Atkinsdieten som dessutom lockade otaliga bantare att komma igång med den, var att dieten tillät mycket av vad flera ansåg vara smaklig föda. Till skillnad från andra dieter kunde man även fortsättningsvis njuta av mångahanda läckerheter och trots det gå ner i vikt. Vilket såklart gjorde Atkinsdieten till en drömdiet för frossarna.

Sedan 70-talet har forskare och praktiker av Atkinsmetoden fått nya insikter och mycket av vetenskapen har utvecklats rejält. Den har blivit mer balanserad och på så sätt blivit lättare att följa. Till exempel uppmanade dieten på 80-talet att man skulle inta mycket ägg samt biff men med tiden blev dieten mer tillåtande och öppnare vad gällde viss föda.

På så sätt har Atkinsdieten ideligen varit under utveckling vilket i sin tur medfört att dieten jämt haft en aktuell status i sammanhang som har haft med välbefinnande samt mathållning att göra. Den huvudsakliga och vägledande principen är dock fortfarande att kolhydratintaget i hög grad ska vara kontrollerat. När idealvikten är nådd måste en fortsatt reglering av kolhydratintaget upprätthållas och forskningen har visat att det dagliga intaget på 50 – 80 gram kolhydrater tvingas hållas för att inte en viktökning ska bli ett faktum återigen.

I dagsläget finns hundratals studier om Atkinsdieten som uppmärksammar positiva resultat av viktminskning samt andra fördelar som är relaterade till hälsan. Det kan exempelvis handla om reducerade risker för hjärtsjukdomar, diabetes, inflammation, högt blodtryck. Därutöver kan dieten resultera i minskad fetma hos barn och ungdomar, och forskningen har även visat på indikationer på fördelar i behandlingen av epilepsi

Forskningen bedrivs i huvudsak från ledande universitet samt institutioner i USA. Åtskilliga experter inom landet bidrar till vetenskapliga fundament inom metabolism, fysiologi och livsmedelsvetenskap. Det finns ett otvetydigt intresse av Atkinsdieten världen över på grund av dietens positiva effekter. Ur ett vetenskapligt perspektiv får massor människor bekräftelser som på löpande band vad gäller Atkinsdietens positiva effekter. Det innebär givetvis att Atkinsdieten ökar i populäritet ännu mer ju bättre det vetenskapliga stödet blir.

Att tänka på inför träning i samband med Atkinsmetoden

Fungerar Atkinsdieten ihop med träning? Ett typiskt missförstånd är att dieten är så energikrävande att det inte finns någon kraft över åt träning. Men faktum är att Atkinsdieten bidrar till mer kraft än vad flera andra dieter beskrivs göra. Visserligen är det allmänt känt att kolhydrater är en god energikälla i relation med träning, men Atkinsdieten medför att man i en annan bemärkelse känner sig mer energifylld eftersom man tillåts äta sig mätt. Dock blir fettet ett substitut för kolhydraterna. Somliga menar dock att man blir piggare vid träning när man utesluter kolhydrater samt äter mer fett .

Det är hur som helst betydelsefullt att det inte uppstår kraftiga blodsockersvängningar när man följer Atkinsdieten. Således är det viktigt att följa dieten ordentlig med tanke på att blodsockersvängningar försämrar träning. En lyckad träning verkar således gå hand i hand med en i övrigt god motivation att följa dieten.

Det är i själva verket personligt huruvida man kan träna lyckat på en kolhydratfattig mathållning eller inte, men de som har förutsättningarna kan vänta sig sig en träning som är lönande energimässigt. Dock ska man ha i åtanke att det kan ta lång tid för kroppen att vänja sig gå på fett istället för kolhydrater. Generellt gäller att ju mer otränad man är desto längre tid tar det för kroppen att ställa om sig.

Det har visat sig att just vid styrketräning så är det flera som bygger muskler snabbare med hjälp av reducerad mängd kolhydrater i kosten och utökad mängd fett. Det gäller dessutom att ha en bra balans mellan intaget av protein respektive intaget av fett. Ett kraftigt ökat intag av naturligt animaliskt fett är att föredra.

Den som äter mindre kolhydrater har potential att erhålla en utmärkt grundkondition. Det har visat sig att personer orkar promenera långa sträckor och ofta när de ägnar sig åt Atkinsdieten, och det utan att addera någon extra energi. Det gäller dessutom de som inte motionerat på åtskilliga år. Å andra sidan kräver löpning mer energi vilket är något som kan bli bättre med hjälp av bättre rutin och en mer långtgående process av Atkinsmetoden.

Det är högts personligt när det är passande att bege sig ut på intensivare löprundor. Det verkar som att uthålligheten för de som går på Atkinsdieten blir bättre medan de kortare intensivare inslagen i träningen blir mer påfrestande. Överlag så gäller det att testa sin kropps begränsningar under Atkinsdieten och påträffa en bra balans i sin träning.

I enlighet med Atkinsdieten är ju alltid ett visst begränsat intag av kolhydrater tillåtet och många anser att det är optimalt att göra det intaget i anslutning till sin träning. Hittar man en bra balans och lär sig när sin kropp är i störst behov av kolhydratintaget så ger det extra ork åt träningen.

Vad innebär Ketos?

Det så kallade metaboliska tillståndet av ketos innebär att levern bryter ned fettsyror och frigör stora mängder ketonkroppar i blodet.

En lågkolhydratkost som Atkinsdieten sänker nivåerna av det fettlagrade hormonet insulin, och följaktligen börjar fettlagret i kroppen minska. För att produktionen av keton ska starta måste mängden av insulin i blodet vara lågt. Ketonproduktionen samt insulinet korrelerar, och ju högre ketonproduktion desto lägre insulin.

Det leder vanligtvis till att man inte är i behov av att äta lika mycket kalorier och för den skull minskar man i vikt. Man gör sig således av med mindre kalorier än vad man förbrukar, och det utan att uppleva extrema hungerskänslor. För bättre effekt gäller det att finjustera sin kost, och när man når högst hormonell verkning av sin lågkolhydratkost så uppnås ketos, vilket sker under en period av fasta.

Vid första anblick kan tillståndet av ketos uppfattas som aningen skrämmande. När hjärnan inte får tillräckligt med socker för att bedriva de organ som är beroende av socker så bildas istället ketonkroppar p.g.a. ett förhöjt fettintag. Vad som sker i hjärnan är att den efter kortare omställning kan drivas på dessa ketonkroppar. Omställningen kallas att man går in i ketos. Yrsel, irritation samt utmattning är några av de bieffekter som kan uppstå.

Men ketos är trots allt inte farligt. Den mänskliga kroppen är gjord på så vis att den är anpassad att uthärda kortare perioder av både svält och längre perioder av kolhydratbrist.

Man befinner sig i ketos så länge man inte får i sig nog med kolhydrater för att bland annat hjärnan ska ha möjlighet att nyttja det som primärt drivmedel. Med andra ord innebär ketos att man nästan helt och hållet är driven av fett i kroppen. Naturligtvis förbränns dessutom en viss mängd fett under ketos men då kommer en betydelsefull del av energin från kolhydrater.

Det är inte alltid enkelt att hålla sig kvar i ett tillstånd av ketos. Men däremot behöver man inte vara i ihållande ketos för att gå ner i vikt. Tillståndet av ketos är dock en bekräftelse på att man under en tid lyckats bra med att hålla sig till Atkinsdieten, men man behöver inte oroa sig för ifall man kortvarigt råkar gå ur tillståndet av ketos.

För att lätt och smidigt mäta ketoner finns det mätare som man kan ha i hemmet. Antingen kan man mäta ketoner genom ett stick i fingret men det finns även urinstickor receptfritt på apoteket. Dock är stickmetoden den mest säkra.

När man mäter mängd av ketoner kan resultatet visa sig vara under förväntan – trots att man håller sig till en sträng kolhydratkost enligt Atkins. För att få bättre resultat ska man inte bara undfly samtliga uppenbara kolhydratkällor som till exempel pasta, ris samt potatis. Man bör även hålla koll på vilken mängd protein som intas. Överskottsenergi av överdriven föda av exempelvis kött och ägg omvandlas till druvsocker i kroppen. Det kan medföra att insulinet i kroppen förhöjs och det blir således besvärligt att hamna i ketos.

Istället ska man således äta sig mätt genom att lägga till mer fett i kosten. Välj exempelvis bort den andra köttbiten under en måltid och addera istället en större klick kryddsmör. Mer fett i kosten gör nämligen att man känner sig mättare. Det medför även att man äter mindre protein.

Den som har typ 1-diabetes bör dock inte sträva efter att försätta sig i ketos då det är förenat med stora risker som kan vara dödliga. Har man diabetes och höga blodsockernivåer, och på samma gång höga ketonnivåer så har man en osund brist på insulin.