Robert Coleman Atkins heter personen som lanserade en diet under 1960-talet som fick heta just Atkinsdieten. Den innebär att fet mat och kött är tillåtet så länge kosten i övrigt är fattig på kolhydrater. Att komplettera fett i kosten bidrar till att man kan bibehålla en mer långvarig mättnadskänsla, och en av de främsta fördelarna som beskrivs av personer som provat Atkinsdieten är att man slipper vara hungrig medan man går ner i vikt.
Atkinsdieten består av fyra faser: Induktionsfasen, viktminskningsfasen, mellanfasen, samt underhållsfasen. I induktionsfasen ska dieten medföra att kroppen försätts i ketos. Under viktminskningsfasen ska kolhydratintaget ökas med 2 gram per vecka, och denna fas ska fortskrida till dess att bantaren når cirka 4 kilo från sin idealvikt.
Vad gäller underhållsfasen är den ämnad att bestå livet ut. Bantaren bör fortsätta äta enligt de vanor den invant sig under de tidigare faserna. Den viktigaste principen för dieten är fortfarande att förbränningen av de livsmedel som intas måste vara så låg som möjligt. Ifall vikten ånyo ökas kan bantaren börja om från början med induktionsfasen.
I den västerländska dieten finns i huvudsak två felaktigheter enligt Atkins. Folk äter exempelvis för mycket socker, sirap samt mjöl, d.v.s. raffinerade kolhydrater. Atkins noterar även att människor överlag är allt för rädda för mättat fett när det snarare är transfetter som ska undvikas. Mättade fetter finns bl.a. i fett kött, ost, smör och feta mjölkprodukter. Mättat fett har högre smältpunkt än omättat fett, och de vanligaste fetterna är ganska fasta i rumstemperatur, medan omättade fetter oftast är vätskor i form av feta oljor.
I enlighet med Atkinsdieten är naturligtvis kostplanen otroligt central men dieten betonar också daglig motion samt intaget av näringstillskott. Det är angeläget att även grönsakerna håller ett lågt kolhydratinnehåll.
Meningen med Atkinsdieten är att den ska stävja intaget av kolhydrater för att få kroppen att ställa om sin förbränning av i huvudsak glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Det är en process som kallas lipolys som tar vid när kroppen uppstår stadiet av ketos, vilket den gör när den gjort slut på överskottet av kolhydrater. Rent konkret innebär det ett metaboliskt tillstånd som uppstår när levern i hög omfattning frisätter ketonkroppar i blodet. Kroppen gör således av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. Egentligen är ketos en kroppslig skyddsmekanism eftersom den hamnar i ett svälttillstånd.
Att minimera intaget av kolhydrater har verkning på blodsockret. Det är i enlighet med Atkinsdieten betydelsefullt att få i sig livsmedel som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index (GI). Det är p.g.a. vissa livsmedels höga GI-värde som de ej är tillåtna inom Atkinsdieten. Det är ett mått på hur livsmedel påverkar effekten av blodsockervärdet, vilket är ett värde som ligger till grund för annorlunda kostrekommendationer inom vissa dieter. Det är i huvudsak kolhydraterna i livsmedlet som påverkar GI-värdet. Det gäller både deras typ samt kvantitet. Livsmedel som innehåller mycket kolhydrater med högt GI-värde kallas vanligvis för “snabba kolhydrater”, medan de med lågt GI-värde kallas för “långsamma kolhydrater”.